Ett stort steg

Idag har jag tagit ett stort steg, jag har erkänt för mig själv att jag har för mycket om mig för tillfället och något måste göras. Därför har jag idag hoppat av en kurs, en kurs som jag bara har läst för att fördriva tiden. Det kanske kan verka löjligt, men jag har aldrig slutat med något förrän det är slutfört. Aldrig, så detta är ovant och skumt för mig. Det känns lite som att jag är svag och ger upp för lätt, men detta känns som ett viktigt beslut att ta. Att jag erkänner för mig själv att jag inte är en övermänniska och jag måste ibland säga nej. Det känns även skönt, men lite skrämmande.

Jag ska alltid klara allt, men nu måste jag ta hand om mig själv för att orka med resten. Och en del i att ta hand om mig själv är att acceptera att jag måste säga nej ibland och att jag duger ändå. Svårt, men ett stort steg för framtiden.