Hur svårt det än känns, så vet jag innerst inne...

Ibland känns livet så svårt, man vet inte hur man ska göra för att må bättre och vända på det. Ångesten härjar i kroppen och det kvittar hur logiskt man tänker, känslorna bestämmer ändå. Ständigt denna kamp.

Jag oroar mig för det mesta, vem jag är, hur jag ska bli, hur jag ska göra. Ett myller av tankar hela tiden. De ställer till det för mig, gör mig förvirrad, rädd och känslig- sårbar. Men när innerst inne så finns det en röst som säger till mig; "Du vet vad du känner, vad du vill. Andra faktorer påverkar dig ständigt, tänk på detta ständigt när du känner dig ur balans"

Ur balans, det känner jag mig ständigt och jag börjar tröttna, hoppas Concertan kan hjälpa mig. I alla fall lite. Jag har svårt för att hoppas på saker, tro på saker jag inte har bevis för. Detta känns skrämmande, som att släppa kontrollen och att man ger upp på något sätt. Men, i livet verkar man tvungen att testa saker, så jag får väl bara följa med strömmen. Våga chansa!